Tårtgeneralen - recension

Denna sanna berättelse börjar i mitten av åttiotalet då Jan Guilliou utnämner Köping till Sveriges tråkigaste stad. Programmet ses i Sverige som underhållning - i Köping som katastrof. Medan hela staden deppar över nederlaget, bestämmer sig den då nyinflyttade Hasse P att försöka få staden på fötter igen. Hans plan är både enkel och något galen: genom att baka världens längsta smörgåstårsta ska Köping in i Guinnes rekordbok. Detta är bara den första av alla underliga idéer och projekt som Hasse P genomför, alla med mer eller mindre framgång.

Tåstgeneralen är en lättläst bok med en ganska simpel handling som varken är särskilt djupgående eller fängslande. Detta förklarar till viss del varför det tog mig ungefär tre veckor att läsa denna bok på ringa 220 sidor; jag blev helt enkelt aldrig tillräckligt fascinerad av Hasse Ps planer. Trots detta är den ändå till viss del en underhållande bok, men den tar sig aldrig till några litterära höjder.

Filip Hammar och Fredrik Wikingsson försöker tappert lyfta boken genom att med jämna mellanrum låta Hasse P själv tänka tillbaka på vad han gjorde under den tid då världens längsta smörgåstårta var aktuell. Detta är enligt mig inte ett störande inslag i boken, men jag tycker inte heller det tillför något till bokens handling.

Tårtgeneralen var faktiskt inte alls vad jag hade väntat mig; jag såg snarare fram emot en rolig roman än den emellanåt smådeppiga bok som den faktiskt var. Att komikerduon Filip och Fredrik har tagit steget in i romanvärlden är kanske inte deras bästa val i livet. Tårtgeneralen går att läsa med en visst mått av nöje, men författarna har ljusare sidor än denna. De borde helt enkelt fortsätta vara det de är bäst på: komiker.

Den trettonde historien - recension

"Min historia är inte bara min, den är historien om Angelfield. Byn Angelfield. Huset Angelfield. Och själva familjen Angelifield, George och Mathilde, deras barn Charlie och Isabelle, Isabelles barn Emmeline och Adeline. Deras hus, deras öden, deras farhågor. Och deras spöke. Man bör alltid vara uppmärksam på spöken, inte sant, miss Lea?"

Vilda Winter är en av Englands mest kända författarinnor, hon har givit ut femtiosex böcker på femtiosex år och nitton av hennes verk har blivit långfilmer. Trots att hon är så känd är hon även en väldigt mystiska författarinna. Winter har inte berättat sanningen om sin bakgrund för någon utan hittat på historier om sin barndom så fort någon har frågat. En dag får Margaret Lea, en ung kvinna som älskar gamla böcker, jobbar i sin fars antikvariat och skriver biografier om inte så värst välkända författare, ett brev från Vilda Winter. I brevet skriver författarinnan att hon vill att Margaret ska komma till hennes hem och skriva ner sanningen om hennes liv som så länge varit hemlig. Margaret väljer att anta utmaningen och åker hem till den åldrande författarinnan där hon får höra Winters egen berättelse.
Vi får följa familjen Angelfield med tvillingsystrarna Adeline och Emmeline i huvudrollerna. Men allt är inte frid och fröjd hos familjen och ju mer Winter berättar av sin spökliknande historia desto fler familjehemligheter dyker upp. Samtidigt som Margaret följer med in i Winters värld och de funderingar som denna ger, har hon själv en hemlighet som tär inom sig.
Det är en historia om syskon- och familjeband och känslan av att inte känna sig hel.

Den trettonde historien av Diane Setterfield är i början en väldigt fängslande roman. Man vill fortsätta läsa och få reda på vad Vilda Winter har dolt i alla dessa år. Språket är väldigt bra och detaljrikt, men vissa delar känns sega att läsa, vilket även beror på handlingen. Berättelsen blir bättre i slutet då den blir mer och mer spännande och medryckande igen. Ibland kan det vara lite svårt att hänga med i handlingarna, men Den trettonde historien är helt klart en läsvärd bok. Den har sina partier där den är riktigt bra och då vill man inte sluta läsa. En bra jullovsbok helt enkelt!

Ebba

Hemsöborna - recension

På den fiktiva ön Hemsö någonstans i Stockholms skärgård bor änkan Flod på en nedgången gård tillsammans med sonen Gusten och deras tjänstefolk. Historien utspelar sig någon gång under 1800-talet, där skärgårdslivet går sin gilla gång utan större toppar eller dalar: man ägnar sig åt vardagens alla sysslor och fiskar och jagar fågel för att försörja sig. Denna fridfulla men sömniga tillvaro ändras dock fort när drängen Carlsson från de värmländska skogarna anställs på gården och gör entré med buller och bång.

Den handlingskraftige Carlsson gör sig fort impopulär bland gårdens befolkning när han genast tar kommandot över resten av tjänstefolket. Han genomför flera förbättringar av gården - han återuppbygger det försummade jordbruket och startar sommarverksamhet på gården - vilket trots sin lönsamhet retar folket. Den enda som har en annan syn på drängen är madam Flod som har mer än ett gott öga till den flera år yngre Carlsson. Efterhand verkar det också som att de varma känslorna är besvarade och snart stundar bröllopet till sonens stora förtret. Hans misstänksamhet och hat mot Carlsson ökar ytterliggare när allt mer tyder på att denne inte har gift sig av kärlek. Han verkar snarare fast besluten att ta över gården...

Hemsöborna (1887) är en vardaglig och underhållande historia som skildrar svenskt skärgårdsliv under en tid då det fortfarande blomstrade. Beskrivningarna av omgivningen är vackra och ofta utförligt formulerade, och man föreställer sig gärna den idylliska svenska sommarmiljön. Historien är också relativt bra och har ett driv genom hela boken som kryddas med intriger, svartsjuka och girighet. Boken har inga bättre eller sämre perioder, utan Strindberg håller hög klass till sista sidan. Hemsöborna är dock ingen bok som manar till eftertanke: det finns inga djupare personbeskrivningar eller frågeställningar, utan dess syfte tycks främst vara att underhålla, vilket den lyckas med. Detta leder dock till att intrycket av boken blir lite grundare och den efterlämnar inga djupare spår.

Att Hemsöborna idag betraktas som en klassiker i kombination med dess höga ålder är ett faktum man inte bör låta sig avskräckas av, tvärtom tycker jag detta är en bra bok både för bokmalen och den mer oerfarne läsaren. Denna bok vill jag därför rekommendera till dig som söker lättsmält underhållning skriven av vårt lands kanske största författare.

Julia

Désirée - recension

"Marseille i början av germinal år II (enligt mammas gammalmodiga tideräkning slutet av mars 1794)/.../ I november i fjol blev jag fjorton år gammal, och till födelsedagen gav pappa mig den här fina dagboken."

Köpmansdottern Bernadine Eugénie Désirée Clary - eller Eugénie, som hon kallas - bor i Marseille under Frankrikes första republik.
När Eugénie träffar den unge korsikanen Joseph Buonaparte bjuder hon raskt hem honom i hopp om att gifta bort honom med sin syster, Julie. Joseph tar med sin bror, general Napoleone, som Eugénie blir våldsamt förälskad i. Hon blir dock sviken, börjar kalla sig Désirée och en regnig natt i Paris träffar hon general Jean-Baptiste Bernadotte, som senare skulle bli Karl XIV Johan av Sverige. Hela hennes liv skulle dock komma att präglas av den korte, karismatiske Napoleon.
I dagboken skildrar Eugénie sitt liv som köpmansdotter i Marseille, generalshustru i Paris och slutligen drottning i Stockholm. Genom hennes ögon får vi en inblick i revolutionens Frankrike och personligheten Napoleon och en jämförelse av Sverige och Frankrikes hov.

Désirée (1951) av Annmarie Selinko är en roman baserad på historiska händelser, vilket gör den svår att recensera. Är det viktigt att romanen följer verkligheten eller är det väsentligare att få en minnesvärd läsupplevelse?
Eftersom boken inte utger sig för att vara någon biografi, anser jag att det räcker med att man kommer ihåg att läsa och uppskatta den ur ett skönlitterärt perspektiv.

Romanen är nämligen välskriven och fullproppad med detaljer rörande Frankrike i början av 1800-talet; kläder, societetsliv och traditioner beskrivs med ett lätthet som kan uppskattas av de flesta. Selinko ger även en nyanserad skildring av de stora männen Bernadotte och Bonaparte.
Mest intressant är dock Désirée Clary själv. Vem var egentligen denna fransyska som var Napoleons fästmö och senare drottningen av Sverige? Annmarie Selinko har valt att framställa henne som en envis, rättfram och empatisk kvinna som hade väldigt svårt att förställa sig och som var väldigt inblandad i både Napoleon, Frankrike och Sveriges öde.
Hur sant detta är låter jag vara osagt, men Désirée är framför allt en fängslande och läsvärd berättelse som blandar historia, kärlek och krig på ett strålande sätt.


Maria

Den trettonde historien av Diane Setterfield

Diane Setterfiled (1964 - ) är en brittisk författare som hittills bara har skrivit en roman, nämligen Den trettonde historien, som utgavs 2006. När den kom ut steg den direkt upp på New York Times lista för bästsäljande böcker. Innan hon skrev sin bästsäljande roman jobbade hon som lärare och har även skrivit akademiska skrifter om fransk litteratur. Setterfield skriver idag på sin andra bok och bor i North Yorkshire, England, med sin man och fyra katter.


Den trettonde historien handlar om Margaret Lea, som jobbar i sin fars antikvariat, som en dag får ett brev av en av Englands mest kända författarinna; Vilda Winter. Winter är känd för att tidigare diktat upp historier om sitt liv, men i brevet till Margaret ber den åldrande författarinnan om att få berätta den sanna historien om sitt liv för henne. Margaret åker hem till Winters hus för att höra och skriva ner sanningen. Det blir en historia om den vackra familjen Angefield och en och annan mörk familjehemlighet.


Källor:
Wikipedia
www.bookbrowse.com


Ebba

Tårtgeneralen av Filip Hammar och Fredrik Wikingsson

Komikerna Filip Hammar (1975-) och Fredrik Wikingsson (1973-) är framför allt kända från TV-rutan, men båda är också journalister och författare. De träffades via journalistiken, nämligen när de jobbade som nöjesreportrar på Aftonbladet och tillsammans skulle åka på en resa till USA år 1996.

Det var först år 2002 som deras karriär tog fart på riktigt med det uppmärksammade och omdebatterade programmet Ursäkta röran (vi bygger om), som sändes på Tv4. Detta program ledde dem in på en lång bana av TV-produktioner, bland annat High Chaparall, 100 höjdare, Ett herrans liv och nu senast Vem kan slå Filip och Fredrik?, som alla sändes på Kanal 5.

Under deras författarkarriär har de hittills skrivit fyra böcker: Två Nötkräm och en Moviebox (2003), 100 höjdare (2004), Så tar du ut din lön i choklad (2006) och Tårtgeneralen (2009).

Tårtgeneralen är den enda av de fyra böckerna som är en roman. Boken är baserad på en sann historia och handlar om hur en man, Hasse P, vill motbevisa tankarna om Köping som Sveriges tråkigaste stad. För att göra detta bestämmer han sig för att få in Köping i Guinnes Rekordbok genom att baka världens längsta smörgåstårta.

Källa: Wikipedia

Frida

Hemsöborna av August Strindberg

August Strindberg (1849-1912) räknas till en av Sveriges mest betydelsefulla författare och var under sina verksamma år också en av de dominerande figurerna i det litterära Sverige. Han var även en av landets mest produktiva författare, och skrev under sin levnadstid inte mindre än sextio dramer, tio romaner, tio novellsamlingar och flera tusentals brev.

Strindberg började sin författarkarriär under sina läkarstudier i Uppsala och erhöll år 1871 ett stipendium av kung Karl XV för sin lovande framtid som författare. År 1879 fick han sitt litterära genombrott med den samhällskritiska romanen Röda Rummet. För denna roman fick han mycket uppmärksamhet, och under sin senare karriär blev han både hyllad för sina litterära framgångar, men främst kritiserad för sin frispråkighet vilket senare ledde både till att han lämnade Sverige och åtalades för hädelse för sin novellsamling Giftas I-III.

Under sitt liv hann Strindberg med tre äktenskap, vilka samtliga tog slut innan hans död. Efter dessa förhållanden var Strindberg bitter på kvinnan, och förändrades från att i unga år vara en förespråkare för kvinnan, till en av landets största kvinnohatare.

Den skönlitterära Hemsöborna är idag en av Strindbergs mest lästa verk och skildrar livet bland invånarna på Hemsö. Historien börjar med att drängen Carlsson anländer från Värmland till skärgården för att tjänstgöra hos madam Flod. Det blir stor uppståndelse kring nykomlingen som snabbt gör sig impopulär bland de övriga tjänstefolket med sitt vågade sätt och farligt höga ambitioner...

Källor:
http://www.wikipedia.se
http://www.strindbergsmuseet.se/

Julia

"Désirée" av Annemarie Selinko

Annemarie Selinko (1914-1986) var en av de mest framgångsrika, tyskspråkiga författarna i slutet av 1930-talet, vilket är anmärkningsvärt eftersom hon endast skrev fyra romaner. Alla blev dock stora succéer och filmatiserades på 50-talet.

Selinko föddes i Wien och studerade språk och historia på universitetet, för att sedan bli journalist. Sin blivande make, danske diplomaten Erling Kristiansen, träffade hon 1937 på en internationell konferens i Geneve där hon skulle intervjua politiker.

Under andra världskriget flydde Selinko till Sverige med sin man. Där arbetade hon för Röda Korset som tyskspråkig tolk då de tog emot flyktingar från koncentrationslägren och en av flyktingarna inspirerade henne till att skriva om Désirée Clary - Napoleons fästmö och senare Sveriges drottning.

Désirée kom ut 1951 och blev Annemarie Selinkos största framgång. Boken handlar om franska borgardottern Désirée Clary. Hon var förlovad med Napoleon Bonaparte, men blev sviken och gifte sig istället med generalen Jean-Baptiste Bernadotte, som sedan blev kung Karl XIV Johan av Sverige. Boken följer hennes liv från Marseille till Stockholm.

Källa: Wikipedia


Maria